miss you
saknar den du va innan, hur kan allt bara förändras på några veckor?
jag försöker iaf höra av mig till dig, men du verkar skita i vilket. med tanke på så som du är mot mig. ångrar allt jag sa till dig alla mina hemligheter. vad hände med jag kommer alltid finnas för dig? du sa så, men du menade det inte. för när jag verkligen behövde dig, blundade du och gick din väg. så gör inte vänner. särkilt inte "bästa" vänner som du sa. men allt ihop va en lögn.. hela vänskapen! usch känner mig så sviken :/
alla förändras visst gör dom de, men aah det gick ju så fort. tog en fucking dag!
ångrar att jag lärde känna dig, för då hade jag inte vart i denna situationen som jag är i nu.
:S
allt snurrar bara i mitt huvud just nu...
vad ska jag göra?
vad ska jag göra för att göra dig lycklig? vad ska jag göra åt tårarna som rinner ner för min kind?
vad ska jag göra för att bli lycklig? vad ska jag göra för att kunna älska mig själv?
vad ska jag göra för att du ska älska mig? vad ska jag göra för att orka leva med mig själv?
vad är det för mening med livet? vad ska jag göra för att kunna orka leva livet? vad ska jag göra för att räcka till?
vad ska jag göra för att duga åt dig?
Livet består av en jävla massa frågor, som man inte riktigt kan besvara. Livet är tufft helt enkelt. men det är ju bra... tänk om allting hade vart lätt? det hade vart mycker enklare men då skulle det inte finnas någon anledning att kämpa! Livet är som en berg&dalbarna... upp o ner upp o ner oså vidare.. man vet inte va man ska ta vägen och just då kommer ångesten... alla dom kvällarna jag har suttit i min säng och gråtit mig till sömns. ibland sätter jag mig upp och gråter som bara den och gungar fram och tillbaka... det kallas panikångest, och det är inte kul. man vet inte vart man ska ta vägen. usch!
men även om allt är bara skit så finns det faktiskt någon som älskar än för den man är. man får göra sitt bästa helt enkelt. men man har inte alltid ork till det, usch ibland vill jag bara lägga mig i sängen och dra över täcket över huvudet o önska att jag inte fanns. bara sova och drömma mig bort till en annan värld.
alla har dåliga dagar ingen är perfekt. även du och även jag.
tröööög :)
hmm
har just insett att om jag vill bli något så måste jag
satsa allt & det kommer jag göra.
inget kommer stoppa mig.
INGENTING! inte ens du!
som jag sagt innan,
man måste kämpa för det man vill ha.
och även om det är tufft kommer det att lösa sig i slutändan.
:)
men nu är det upp till dig!
varför ska det vara så? :/
men endå säger dom att dom alltid finns för än och blablablaaaa.
men när man beehöver dom som allra mest, kan dom inte ens anstränga sig till att åka och träffa mig :S det vet jag inte riktigt om jag kallar vänner. för om till exemel en kompis till mig hade velat träffa mig för hon mådde skit dåligt, så hade jag inte sagt nej jag orkar inte. och jag tycker att vänner går före pojkvänner osv. för vänner ska man ha hela livet. dom ska man vara rädda om. för dom växer inte på träd.
men varför är då ingen äkta? visst alla är lite falska men om det nu är så jobbigt att ställa upp för någon som mår dåligt... så vet jag inte vad ni är för människor ...
baddaaaays
och nu de senaste dagarna har jag så jäkla många tankar som snurrar runt i mitt huvud så jag nästan mår illa...
om allt och alla om det förflutna om framtiden.
usch ibland skulle man vilja stänga av alla tankar ... men vafan det funkar inte så...
life is a bitch !
drömmar
kämpa på!
ser fram emot veckan.
för vi ska ha estetvecka... inte världens roligaste men bättre än skola :)
aah & så måste jag träna massa nu :)
ska egentligen inte ta åt mig av vad någon säger om mig, men ibland e det inte lätt att blunda & bara gå förbi ... ibland vill man bara slå till den personen riktigt hårt. folk vet verkligen inte vad ordet respekt innebär!
men det är bara att sträka på ryggen & vara stolt för den man är.
this is me and i´m myself and i love it!
åååh
känner mig helt vilsen... jag vet inte vad jag ska ta mig till längre. har sån ångest. över allt! usch. jag vet inte hur jag ska göra för att få alla nöjda, det känns som om jag inte räcker till. under det 2 senaste månaderna har jag vart super stressad. har försökt att vara en bra flickvän, dotter, syster & vän. men i allt det som har hänt så har jag glömt bort mig själv. har gått upp i vikt, gråtit mer än vanligt. jag vet inte hur jag ska göra för att göra alla nöjda? alltid gör man något fel. men visst en människa kan inte vara felfri. och jag e absolut inte perfekt. inte någonstans. jag vet inte vad jag ska göra längre. detta tar verkligen hårt på mig.. för att jag orkar snart inte med allt. jag måste börja fokusera på mig själv. på bl.a min häsla och träning och skola.
aja orkar inte skriva mer nu :/
usch.
för jag orkar inte.